VARIFRÅN KOM HOLGER MÅNSSON ARRESKOW?
Vem var Holger Månsson Arreskow, mannen som var präst i Simrishamn när Skåne blev svenskt 1658 och anfader till släkten med de många stavningarna av namnet Areskog? Härstammade han från slottet Arreskov på Fyn? Var han en bondson från Skåne? Eller någon helt annan?
Släktforskning är spännande och lärorik, men den kan ha en baksida. Plötsligt ser man chansen att bli lite ”finare”. Är jag ändå inte lite adlig? Kanske borde jag skaffa en vapensköld. Då kan det vara lätt att se samband som kanske inte finns. (Rekommenderad läsning är Sinclair Lewis roman ”Av kungligt blod”.)
Det är en sak när ”forskningen” stannar i en pärm på den egna kammaren. Det är en helt annan när spekulationerna sprids på internet och riskerar att tas som sanning.
Fakta i målet
Eftersom detta handlar om första hälften av 1600-talet kommer vi nog aldrig att vara helt säkra på historien, men det går att komma en bit på väg om man tar tillgängliga forskningsresultat till hjälp.
Samtida dokument från Köpenhamns universitet visar att Holger Arreskow studerade där från 1652. Han var inskriven som ”Oligerius Magni Arreschovius” och han hade tidigare studerat vid katedralskolan i Lund. Han är upptagen i kommunitetets matrikel. (Uppgifterna återgivna i ”Lunds stifts herdaminne”, 1963.)
Kommunitetet vid universiteten gavs till medellösa studenter. (Nordisk familjebok)
Redan under medeltiden hade präster börjat latinisera sina namn. Ibland lade man till ett ortsnamn. På 1600-talet började sådana efternamn bli ärftliga inom prästerskapet. (Nationalencyklopedin)
Det finns fem platser i Danmark och Sydsverige som påminner om släktnamnet: Arreskov i Øster Hæsinge socken på Fyn, Arreskov i Nørre Snede socken på Jylland, Arvaskog i Torups socken i Halland, Araskoga i Brandstads socken i Skåne och den 1514 nämnda platsen Arwaskogen i Gladsax socken i Skåne. (”Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift”, 1983)
Eftersom Holger Arreskow studerade i Lund bör han ha kommit från Skåne. Hade han kommit från Fyn borde han ha studerat i Odense. Slutledningen dras i ”Lunds stifts herdaminne”, men kan bara anses vara en välgrundad gissning.
I ”Decimantboken 1651” redovisas alla gårdar som betalade tionde det året. Araskoga, i Brandstads socken, stavades på följande sätt: Avresckow, Areschou, Aureschou och Areskow.
Holger Arreskow Skrev sig själv ”Holger Monsön”, ”Mogensøn Arreskow”. (”Lunds stifts herdaminne”) eller Holger Månsson Arreskow (bevarad namnteckning från 1681).
Förnamnet Holger var från början av 1600-talet inte längre exklusivt för personer inom några få släkter inom de högre stånden. (”Danmarks gamle personnavne”, band 1, 1936-48)
I ”Lunds stifts herdaminne” får vi också veta att Holger Arreskow föddes 1633 eller –34, att han var gift med Susanna och att han med henne fick barnen Måns, Eric, Matts, Jöns, Welum (Welam/Wilhelm), Dorothea. Promoverad till kyrkoherde i Simrishamn och Järrestad 1657.
Eftersom Holger Arreskow använder sig av efternamnet Monsön/Mogensøn/Månsson kan man anta att hans far hette Mogens/Måns. Speciellt eftersom han döper äldste sonen till Måns.
Slottet Arreskov på Fyn ägdes under den aktuella tiden av Jacob Eriksen Rosenkrantz (1599–1616), Pernille Gyldenstierne, gift Rosenkrantz (1616–22), Henrik Jacobsen Rosenkrantz (1622–36), Christence Jacobsdatter Rosenkrantz, gift Høg (1636 och 1661–79), Mogens Høg (1636–1661). (Wikipedia Danmark)
”Vapnet” i Holger Arreskows sigill liknar inte något som har funnits bland Danmarks adelsvapen. (Utredning av Magnus Bäckmark på uppdrag av Johan Areskough)
1687 hade Holger Arreskow en rättstvist med en ryttare som i tre år olovandes bott i hans hus i Tommarp. Ryttaren säger sig ha fått tillåtelse av den svenska grenen av släkten Rosenkrantz på Glimmingehus. Det nämns inget om något släktskap mellan Arreskow och Rosenkrantz. (Protokoll från tinget i Järrestad, http://www.osterlen.com/slaktforskning/1687vt.htm)
Rosenkrantz på Glimmingehus hade inte makten (patronatsrätt) att tillsätta präst i Simrishamn och Järrestad 1657. (”Utredning rörande patronatsrättigheterna i Skåne, Halland och Bohuslän”, 1901)
Spekulationer
En framförd teori är att Holger Arreskow var son till Mogens Høg och Christine Jacobsdatter Rosenkrantz, på slottet Arreskov. Efternamnet Mogensøn stämmer och förnamnet Holger ska på den tiden använts enbart i högre kretsar. Barnet ska ha lämnats bort till släktingar i Skåne, eftersom det föddes innan giftermålet (1636).
Uppgiften om förnamnet Holgers användande är felaktig. Dessutom infinner sig ett par frågor:
Borde inte sonen finnas med i någon släktkrönika?
Varför tog paret inte tillbaka sonen efter giftermålet?
Varför fick han understöd som medellös vid universitetet?
Varför hette han inte Høg eller Rosenkrantz i efternamn?
En annan teori är att Holgers far var gift med Dorthe Rosenkrantz, dotter till Holger ”den lärde” Rosenkrantz och Sophie Axelsdatter Brahe. Förnamnet ska i så fall komma från morfadern och vår Holger döper sin dotter till Dorothea/Dorthe. Efter att Holgers far ska ha dött gifte Dorthe om sig med Otte Thott som bland annat innehar Sövde några kilometer från Araskoga by, där Holger kan ha växt upp. Han tar sig efternamn från byn. (Även i denna teori anförs felaktigt att förnamnet Holger på den tiden använts enbart i högre kretsar.)
Frågor:
Borde inte äktenskapet och sonen finnas med i någon släktkrönika?
Varför fick han understöd som medellös vid universitetet?
Varför hette han inte Tott eller Rosenkrantz i efternamn?
En tredje teori som framförts är att Holgers far var ”ladugogde” på någon gård i Skåne som innehades av ägarna till Arreskov på Fyn. Vad jag förstår, så finns det ingen källa till uppgiften om ladufogde. Frågan är också om man tar sig efternamn efter sin pappas chefs bostad belägen i en helt annan del av landet? Sedan finns naturligtvis möjligheten att redan fadern använde efternamnet Arreskow (frågan lämnas öppen i ”Svenska Ättartal” 1894). Men i så fall är allt möjligt, då ”forskar” vi om fel person.
Mats Areskoug
e-post: areskoug[at]telia.com
twitter: @MatsAreskoug